Are you wondering

Mitt ute i skogen befann jag mig tidigt i lördags morse, då jag upptäckte att tanken var tom. Hade glömt att kolla tankmätaren innan jag for in i landet. Ingen bensin! En mil till närmsta mack, kan klara mig, tänkte jag. Inte ett hus så långt ögat kunde nå susade jag fram längs landsvägen för att finna bränsle. När jag äntligen såg de öde tankarna blev jag överlycklig, jag klarade mig!! Glad i vågen studdsade jag ur bilen, vid tanken står en jägare. ”Han åt upp korte mitt” sade han på riktig västerbottniska. ”Skojar du? Jag har ingen bensin i bilen, jag måste tanka!”sade jag. ”Det var tråkigt” sade jägaren. Jaa slet och drog i kortet men de gick inte att få ut!!!



Han ringde journumret som stod på den obemannade bensinstationen. De hade bara öppet på vardagarna, så det sket sig. Tillslut fick han tag på en gubbe som bodde i byn som var ansvarig för pumparna som ryckte ut. Han kom med en tång. Tog tag i kortet och trog. Och wooops! Kortet gick av på mitten, halva kortet kvar i automaten. Han öppna automaten men det var en sluten kortläsare så han kom ej åt den. Han skulle skicka ut någon under nästa vecka så han fick tillbaka sin andra halva av kortet. Dock ville han fakturera killen som satt in kortet. Då pös jag. Förstod att jag ej skulle få någon bensin.



Så fortsatte min resa, två mil till nästa bensinstation. Var länge sedan jag var så orolig att få stopp. Som tur var klarade jag mig. Hur vet jag inte så bensin mätaren var flera mm under rött. Skall inte glömma tanka igen…